familyiseverythiing.blogg.se

Då ligger man äntligen i sin egen säng igen, efter ett mycket tufft dygn. Lång väntan, jobbig fasta för lillplutt. Men allt gick bra trotts allt.

Operationen räknades ta 45 minuter, och när jag och Simon kommer tillbaka efter vår lunch hade det gått 40 minuter. Vi väntade och väntade och väntade.. Minuterna gick och helt plötsligt hade Jack vart inne på operation 1,20 minuter!
Oron kom så klart, det känndes som något gått fel. Vart väldigt nervös, tiden gick så långsamt. Men tillsut kommer det en läkare ut , han är engelsktalande. Så han pratade bara på engelska.Han ropade in oss i ett litet samtalsrum.
OM ni bara kunde förstå hur nervöst det var, min puls var sjukt hög..

 

 

Han förklarade för oss att operationen gått bra, men inte som planerat. Hans testikel var på plats, men det fanns stor risk att den kommer vandra tillbaka upp igen. Ledaren var inte tillräckligt lång, så de fick inte ner testikeln så långt som de ville.

Så han talade om att vi skulle på återbesök om ett halvår. Och att det förmodligen kommer bli en till operation när Jack är 3 år. 
Han talade även om att han inte kunde garantera att Jack kommer kunna få barn i framtiden, och att man inte kunde ta tester på detta nu!

Men hallå, det har vi ju redan förstått, att chansen att Jack ska kunna få egna barn är minimal.Men jag tror nog inte han tänkte på att Jack hade DS.

SÅ lättade vi blev, och läkaren såg nog lite förvånad ut. Vi trode att han hade något allvarligt att komma med Phuu..

Sen fick vi äntligen komma in till uppvaket och träffa får lilla plutt. 

 

 

Han vaknade till ganska snabbt efter att vi satt oss vid hans sida, var vaken 15 minuter sen somnade han om lika fort och sov sedan i stors sett fram till 20.00 igår kväll.

Sen åkte Simon hem till Nova och vi fick äntligen ett rum. Han var vaken men väldigt medtagen och trött. Och under natten kom hostan och han var snorig och roslig. Så natten var jobbig för lilleplutt, men vi klarade det bra tillsammans jag och Jack.

 

 

Morgonen kom, och jag inväntade att ronden skulle komma, Jack var sig själv igen glad och på bushumör.

Sen kom ronden och sa att vi skulle få åka hem, å strax därefter kom SImon och Nova. Nova hade vägrad klä av sig igår, för hon ville vara klar fort när hon skulle få åka in till Jack. Så gullig!
Så vi käkade frukost och sen åkte vi hemåt.

 

 

 

Jack har feber men är endå pigg och glad, vi får se hur natten blir nu. Han somnade gott efter gröten ikväll. Så vi hoppas han slipper ha ont under natten.
Nu är denna operation över, och ingen är gladare än vi. Sååå skönt! Nu hoppas vi att förkylningen ger med sig snart också så är allt på topp! :)

 

En blid när Jack lämnar sjukhuset. Vår Solstråle!